Vad är då en människa?

Utsorterande fosterdiagnostik är ett av de mest skrämmande inslagen i vår tid. Den står i bjärt kontrast till varje människas okränkbara värde.
De kub-tester och fostervattensprov som utförs i dag kan komma att inom några år ersättas av ett enkelt blodprov där man redan i vecka 6- 8 kan ställa diagnos på fostret och även avgöra dess kön.
Även lindrigare skador och sjukdomar kommer att kunna upptäckas med den alltmer förfinade fosterdiagnostiken.

För barn med till exempel Downs syndrom ter sig möjligheten att få leva som ganska liten i en värld där nyttoetiken vinner terräng.
Det finns i dag teknik och synsätt som skakar om hela vår syn på människovärdet. Därför måste vi tänka om och värdera våra liv på nytt igen.
Vad är det för samhälle vi vill ha?
Vem ska avgöra vilka människor som ska få finnas och inte finnas?
För mig är svaret givet: varje människa är unik och har samma okränkbara värde.
Den mest kände svenske företrädaren för nyttoetiken (utilitarism) är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi. Han anser inte bara att det bör vara tillåtet att abortera ett foster på grund av fel kön utan också att detta val att sortera ut flickor inte är något att skämmas för.

Tännsjö har offentligt argumenterat för att släppa doping fritt, för utsorterande foster-diagnostik, för abort på grunder som kön, begåvning, dyslexi eller färgblindhet, för dödshjälp och för självmordskliniker.
Den människosyn han företräder är skrämmande för vuxna med funktionsnedsättning, för föräldrar till barn med Downs syndrom och för oss alla som vill kunna uppleva en trygghet att svensk sjukvård respekterar alla människors absoluta och okränkbara värde.

På Vårdfackets hemsida finns följande kommentar till en artikel om fosterdiagnostik:
"Det är de 'ovanliga blommorna' som kostar mest i blomsteraffären, de är vackrast och kräver ofta speciellt mycket omsorg för att blomma och leva men skänker i gengäld så mycket glädje och fägring till ägaren och omgivningen."
Det är de "blommorna" vi rensar bort genom all denna diagnostik och provtagning och ställer människor inför ofantligt stora beslut att sedan leva med resten av livet, att en människas liv avslutats innan det fick chansen att börja på grund av att det skulle ha blivit annorlunda.

Kanske måste vi våga släppa taget och kontrollen och låta de ovanliga, svårskötta men färgrika och glädjespridande "blommorna" få chansen leva, växa och visa vad de går för och kanske också lära oss "vanliga blommor" något nytt och berikande om vad det egentligen handlar om: att leva och vara människa.
Samhället har ett ansvar för att stoppa en människosyn som nu smyger sig in i sjukvården. En människosyn där alla människors lika värde undergrävs.
Det finns områden där gentekniken är användbar. Men gränser behöver sättas för hur den nya tekniken ska användas.
Vi kan annars få ett samhälle där endast "perfekta" foster tillåts födas. Historien har visat att ett sådant samhälle är dömt att gå under.

Av: Roland Utbult (KD), kommunikatör inom socialt arbete i Uddevalla.