Debatt: Se oss som individer!
Veera Arak är medlem i styrgruppen för Centerpartiets Integrationsnätverk, CPN.
För 20 år sedan, när vi hade bott i Sverige bara några månader, berättade mina barn att svenskar inte kan sjunga sin nationalsång. Då trodde jag att de hade missförstått, på grund av dålig svenska.
Vi hade just flytt från ett land där allt från nationalsång till vår kulturhistoria var förbjudet.
Nu kan vi i Sverige sjunga vår nationalsång, vi har nationaldag men vi har också Sverigedemokraterna som slår vakt om ett samhälle "med gemensam identitet".
Som invandrare är jag oroad över att debatten, som på ytan handlar om invandring och invandrare, sällan har med mig och andra åsiktsflyktingar att göra.
De etablerade partierna bekymrar sig mest om Sverigedemokraternas möjlighet att komma in i riksdagen och hur de ska förhålla sig till den.
Debatterna handlar mest om nicab, minareter, sharialagar och islam. Vad har jag och tusentals muslimer som har flytt från fundamentalistiska regimer med det att göra? Enligt statistiken finns i Sverige ungefär 300000 muslimer och bara cirka 70 000 av dem tillhör gruppen troende muslimer, varav bara en bråkdel kan betecknas som extrema fundamentalister. Men i debatten har representanter för muslimska föreningar fått oproportionellt stort utrymme.
Sverigedemokraternas rädsla för att förlora sin nationella identitet låter för mig löjlig. Trots mer än 50 år av sovjetisk ockupation av mitt hemland har vår kulturella identitet inte förlorats utan förstärkts.
Ett annat argument som flitigt används av SD är kostnaderna med invandring. Men hur mycket kostar det att inte anställa invandrare? Många har färdig utbildning som inte har kostat det svenska samhället någonting. Om Jimmie Åkesson har rätt i att flyktingar har kommit hit bara för att utnyttja välfärden, hur kommer det sig då att invandrare i Sverige blir så sjukliga?
Sverigedemokraterna är ett missnöjesparti och om det får en växande skara anhängare måste det finnas objektiva orsaker till det. Att inte analysera dem och skylla bara på en misslyckad integrationspolitik hjälper inte.
Vi, första generationens invandrare, vet att vi är den förlorade generationen. Det enda vi kämpar för är att våra barn och barnbarn slipper bli stigmatiserade på grund av ursprung. För att åstadkomma detta räcker inte bara ansträngningar från vår sida.
Kraven att bli svensk är nästan omöjliga att fylla om namnet, utseende, brytning eller kulturella skillnader kommer före dina personliga egenskaper. Om man inte får erkännande för sina ansträngningar då är det helt mänskligt att man vänder sig till religion, sin kulturella gemenskap eller helt enkelt går psykiskt sönder av vanmakt.
I alla politiska dokument talas det om alla människors lika värde. Det står skrivet även hos SD.
Det är inte diskussioner om korta/långa armar eller särskilda lagar som är viktigast för oss utan en debatt om varför det är så svårt att bli bemött för våra personliga egenskaper, som individer med samma människovärde och inte som en kugge i invandrarstatistiken.
Är det för mycket begärt?
Veera Arak är medlem i styrgruppen för Centerpartiets Integrationsnätverk, CPN.
