Politiker måste inte twittra och blogga
Låt oss slippa era trötta bloggar och ert odisciplinerade twittrade.
Ni kommer inte att gå under för att ni inser era begränsningar. Alla måste inte facebooka, blogga och twittra järnet för att vinna valet.
Det har varit ett mantra bland politiker och politiska analytiker sedan Barack Obama vann USA:s presidentval för drygt ett år sedan.
Riksdagspartierna håller som bäst på att anställa sociala medieexperter inför valet i höst. För nu har paniken över att inte bli kvar på perrongen spritt sig.
Och visst, om nu alla nödvändigtvis ska twittra så lär experterna behövas.
Häromdagen konstaterade Svenska Dagbladet att riksdagspolitiker med twitterkonton inte lever upp till sitt åtagande.
Twitter är alltså en mikroblogg där man skriver korta uppdateringar om vad man gör, och tanken är att man ska kunna kommunicera kort och effektivt med sina "följare".
Men av 81 politiker ignorerade hela 69 en fråga från en potentiell väljare.
Oavsett om det beror på att politikerna inte orkar eller inte fattar hur de ska använda nya medier så duger inte en sådan apatisk inställning.
Ger man sig in i den sociala medieleken för att nå sina väljare så måste man vara på tå.
En taskig blogg är värre än ingen blogg. En effektiv politisk blogg ska vara korrekt, vass och uppdateras ofta.
I Göteborg har vi kommunalråden Carina Liljesand (KD) och Helene Odenjung (FP) som bloggar några gånger i månaden, fast hon twittrar dagligen, och så Kia Andreasson (MP) som publicerar några gånger i veckan.
Det är inget fel i det de skriver men frekvensen är inte på topp, och det leder till att bloggarna svårt att etablera sig.
Jan Hallberg (M) och Anneli Hultén (S) är piggast i stan, och skriver dagligen på GT:s webb.
Att uppdatera ofta är en förutsättning för att jobba upp en dialog med väljarna, Men givetvis är innehållet det avgörande.
Klavertramp i sociala medier tenderar att få ett massivt genomslag, dels för att det brukar handla om riktigt feta grodor och dels för att spridningen på nätet går så snabbt.
När regionrådet Jonas Andersson (FP) glatt hyllar NÄL:s akutavdelning samtidigt som mottagningen får två Lex Maria-anmälningar, så uppstår en outhärdligt pinsam situation.
Hur lyckas ordföranden för regionens sjukvårdsutskott hamna så offside?
Trodde han att ingen skulle märka att han var illa påläst? Kändes det som att han skrev dagbok?
En annan makthavare som verkar uppfatta nätet som sitt vardagsrum är kommunfullmäktiges ordförande Dan Nyberg (S) i Vänersborg.
Han ska inta en neutral hållning, men skvallrar ogenerat på Facebook om vänsterpartiets ledamöter.
Nyberg försvarar sig irriterat med att han är privat på Facebook, är ett missförstånd ungefär som när man tror att bloggar är som låsta dagböcker.
Intimiteten på nätet är en illusion, och dessutom kan en politiker i Nybergs ställning inte tillåta sig att spekulera i sina kollegors relationer om han vill ha någon trovärdighet kvar.
Uppenbarligen hade han behövt en duvning i det där med sociala medier,
Av Liv Landell
liv.landell@hotmail.com
Upp
Gå till förstasidan