Skriv ut Textstorlek:

Liv Landell: Kommunen ska inte sponsra hat

De ungdomar som flydde Eritrea förra året är bara på utflykt.
Det hårresande påståendet är hämtat ur det svenska radioprogrammet Eritreansk röst, apropå FN-organet UNHCR:s uppgift att 63000 människor flydde från Eritrea förra året.

Varje lördag sänder eritreanska föreningen i Göteborg propagandaradio, där man smädar regim-kritiska svensk-eritreaner som kämpar för journalisten Dawit Isaaks sak. Kritikerna är inga "riktiga" eritreaner, heter det i programmet. Lyssnarna uppmanas att hota och trakassera dem.

När demokratianhängare vill försvara sig möts de av tjurskallig tystnad, ungefär som när GT försöker få i gång en dialog med programmets redaktion. Man har inte tid, man måste kolla med chefen, man är besviken på medierna. Och man vägrar stödja kampanjen för Dawit Isaak, som suttit i eritreanskt fängelse utan rättegång i 3072 dagar.
Situationen är lika absurd som alla frågor som hopar sig. Varför sitter man till att börja med i Sverige av alla ställen, och spyr galla över människor som kämpar för yttrandefrihet och rättssäkerhet? Är redaktionen för Eritreansk röst möjligen på "utflykt"?

Och hur kan en kulturförening sitta och rulla tummarna inför det faktum att en landsman förvägras rättegång, år efter år? Varför ska det vara omöjligt att debattera en sådan sak?
Eritreanska regimkritiker som Dawits bror Esayas Isak menar att närradion är en svensk-baserad megafon för det eritreanska regeringspartiet PFDJ. Om det finns sådana formella band är egentligen inget som behöver ledas i bevis. Det räcker att konstatera att Eritreansk röst stryker regimen medhårs.
Varje sändning toppas med en länk till Eritrea där PFDJ:s ungdomsförbund får hålla låda en stund, vilket är fullt tillåtet, om än provoceran-de. Närradiosändningar behöver inte vara opartiska som public service lokal- och riksradio. Den enda begränsning-en för vad som får sägas i etern är yttrandefrihetsgrundlagen och reglerna om förtal och hets mot folkgrupp.

Antalet svenska förtalsmål är få, och det är mycket tveksamt om pratet om äkta eritreaner räcker för en fällande dom. Men det är givetvis fritt fram att anmäla - om inte annat som en markering.
Men vill man komma åt de antidemokratiska krafterna på allvar, är det bättre att sikta in sig på deras bärkraft. I dag tar eritreanska föreningen i Göteborg emot över 343000 kronor i kommunalt stöd. Detta trots att kraven för att få söka bidrag är att den aktuella förningen bygger på demokratiska principer och ska vara öppen för alla. Föreningen får inte heller uppmuntra till våld och rasism.
Det är dags att kommunen sätter ner foten. Det är inte rimligt att hatkampanjer i radio ska sponsras av Göteborgs kommun.

Situationen med närradion är ännu ett kvitto på att GT är inne på rätt spår. Vi kommer att fortsätta jobba för Dawit Isaaks frihet så länge han hålls kvar i fängelse. Och vi kommer att fortsätta bråka med männen bakom Eritreansk röst så länge folk som Esayas Isak och hans vänner trakasseras för sitt demokratiarbete.