"Jag glömmer aldrig den synen"

I fem, sex år har Marie Lundfeldt från Borås ägt hästen Hnota, en svart islandshäst.
- Jag red på henne, oftast i skogen, berättar Marie.
Plötsligt en dag var Hnota skadad. Troligen hade hon fått en spark av en annan häst i hagen.

Allvarligt benbrott

Veterinär kallades till stallet. Hon kunde konstatera att benbrottet var så allvarligt att man var tvungen att avliva hästen.
- Jag blev tillkallad till stallet och när jag kom dit förstod jag det var dags att säga hej då, berättar Marie Lundfeldt.
Hon gick ut till Hnota och pratade med henne för sista gången.
- Hnota stod helt lugnt. Jag ville inte att hon skulle lida mer. Jag klappade på henne och sa hej då.

Överdos sömnmedel

Veterinären berättade hur det skulle gå till. Hnota skulle få en kanyl med en överdos sömnmedel och därefter somna in. Det hela skulle vara över på en sekund.
- Efter att hon fått sprutan föll hon mycket riktigt ihop. Veterinären lyssnade på hjärtat, jag frågade om hon var död och veterinären svarade att hon var död.
En presenning lades över Hnotas kropp. Klockan var 13 då hästen avlivades.
Marie Lundfeldt åkte hem och ringde Djurambulansen, som skulle hämta Hnota på kvällen.

Lös med ficklampa

- Klockan 21 åkte vi tillbaka till stallet. Det var i stort sett svart ute och jag hade en liten ficklampa. När vi gick ut mot platsen där Hnota låg, såg vi att presenningen var platt.
Vad tänkte du då?
- Jag blev alldeles knäsvag. Först trodde jag att de redan hämtat hästen. Jag förstod inte var hon var någonstans.
Stallägaren hade gått förbi henne tidigare på kvällen och då låg hon kvar.

Hade krälat

- När vi lyste med ficklampan såg vi att hon låg 20 meter längre bort. Hon hade krälat dit. Hnota levde fortfarande, men var fullständigt övertäckt av lera.
Marie Lundfeldt ögon fylls med tårar och orden stakar sig.
- Hon lyfte huvudet och tittade på mig. Den synen glömmer jag aldrig.
Marie Lundfeldt och de andra gick tillbaka till stallet. De gick sedan ut igen för att se att de såg rätt.
- Hon låg kvar på samma plats. Hon gjorde likadant igen. Hon hade krälat, för det fanns ålmärken på platsen. Hnota fick förmodligen lida i åtta timmar.

"Får inte hända igen"

Ambulanspersonalen konstaterade sedan att Hnota fortfarande var vid liv. De avlivade henne snabbt med ett skott.
- Sedan tvättades hon av. Ambulanspersonalen var väldigt gulliga. Det har också stallpersonalen varit, de har stöttat mig enormt. Det sista minnet av henne är fint, men jag glömmer nog inte synen då hon kollade på mig.
På nyårsafton, två dagar efter händelsen, ringde veterinären och bad om ursäkt.
- Detta får inte hända igen. Jag önskar ingen att behöva gå igenom det här, säger Marie Lundfeldt.

Av Tobias Sandblom
tobias.sandblom@expressen.se