Hajarna stympas levande
Avhuggning av fenor
Hajen lever oftast när den kastas tillbaka i vattnet. Den kan då inte simma utan blöder långsamt till döds. 95 procent av hajarna som blir av med sina fenor uppskattas kastas tillbaka i havet.
Hajkött anses lågt värderad och därför inte värd transportkostnaden.
Alla hajar blir beskurna på sina fenor – oavsett ålder, storlek eller art.
Jakten har ökat de senaste tio åren med anledning av ökad efterfrågan från restauranger, förbättrade fiskemetoder och stärkt
ekonomi i flera länder.
Hajexperter uppskattar att mer än 100 miljoner hajar dödas årligen enbart för att komma åt fenorna.
Ett halvt kilo torkade hajfenor kostar omkring 1 780 kronor på marknaden. Det har blivit en miljardindustri.
Fenjaktens konsekvenser
Experterna räknar med att flera hajarter kommer att ha utrotats närmaste tio åren.
Det marina ekosystemet hotas om hajarna försvinner.
Hajkött är ett viktig livsmedel i många utvecklingsländer. Dessa människor kommer att drabbas hårt när hajbeståndet minskar kraftigt.
Stora industrier och utländska fiskefartyg som hotar det traditionella fisket invaderar lokala vatten.
Finns det lagar mot jakten?
Varje land med egen kustremsa är ansvarigt för att stifta lagar och förordningar om fisket i deras vatten.
Flertalet länder har lagstiftning mot hajfiske. Många kräver att fenorna endast får utgöra fem procent av den totala vikten på hajfångsten. Ett fåtal länder kräver att hajarna anländer till hamnen med fenorna orörda.
Enligt det internationella organet IUCN Shark Specialist group, är det enklaste sättet att sätta stopp för hajdöden att kräva att hajarna anländer till hamnen med fenor intakta.
Hajfens-jakten bryter mot FN:s livsmedels-och jordbruksorganisations uppförandekod för ansvarsfullt fiske och internationella plan för bevarande och förvaltning av hajar.
Hemsidor om hajar och hajfens-jakt
www.seashepherd.org
www.wildaid.org
www.sharktrust.org
www.sharkproject.org
Källa: sharkwater.com
I dag har den flerfaldigt prisbelönade hajdokumentären "Sharkwater" premiär i Sverige. Mitt under den sex år långa inspelningen fick regissören Rod Stewart upp ögonen för en miljonindustri som riskerar att utrota flera hajarter.
Fiskare reser runt i världshaven, tar upp miljontals av hajar och skär av fenorna innan de kastar tillbaka hajarna i vattnet igen. Allt detta smygfilmades av Rod Stewart.
- Antalet hajar har minskat med 90 procent de senaste 30 åren på grund av det här, säger han i en intervju med TV4:s filmkritiker Cicci Renström Suurna.
Plågas till döds
Utan sina fenor sjunker hajen som en sten innan den slutligen plågas till döds.
- Oftast lever hajarna när de slänger tillbaka dem. Det är som att sätta en tiokilos blytyngd på sig själv och hoppa ner i vattnet. Man dör sakta men säkert, säger hajskötaren Anders Strömbert vid Kolmårdens Tropicarium.
Jonas Wahlström, chef för Skansenakvariet i Stockholm, har själv smygfilmat handeln med hajfenor i bland annat Hongkong.
- Det är en enorm industri att plocka fenor av hajar och kasta resten i sjön. Jag har hittat enorma fenor i affärer i Kina från jättestora vithajar som kostar tiotusentals dollar, säger han och varnar för följderna av utrensningen av hajar i världshaven.
- Det blir en ekologisk katastrof i havet. Om hajarna försvinner rubbas näringskedjan.
Orsaken till djurplågeriet är den eftertraktade hajsoppan - som serveras på flera restauranger runtom i Sverige.
- Alla kinakrogar har hajfenssoppa som nummer ett på förrättsmenyn i Sverige, men jag tror inte att det verkligen är hajfenor i soppan, säger Jonas Wahlström.
Expressen har pratat med flera experter inom asiatisk mat som säger att hajfenor finns på restauranger - speciellt för vip-gäster.
Serveras i Sverige
- Självklart serveras det riktiga hajfenor även i Sverige, säger Manne Ho, hovmästare på kinakrogen Ho's restaurang i Stockholm.
Hur vanligt är det att hajfenor förekommer på menyer i Sverige?
- Jag vet att en och annan restaurang serverar. Men vi slutade för många år sedan för att det är en väldigt grym slakt. Fiskarna tar det som de vill ha sen släpper de ner hajen som dör långsamt.
Hur får man tag på riktiga hajfenor?
- Jag känner inte till några affärer som säljer. Jag kan tänka mig att det folk som tar med sig i resväskan.
Staffan Danielsson, kampanjansvarig för Rädda våra hav, på Greenpeace:
- Jag vet inte om det förekommer i Sverige, det är möjligt att det serveras i slutna sällskap. Nästan alla hajfenor går till den kinesiska marknaden där det ofta blir bröllopsmat för väldigt rika personer.
Av Diamant Salihu
diamant.salihu@
expressen.se
Av Camilla Sundell
camilla.sundell@
expressen.se



