Schyman: Man ska få heta vad man vill
Det menar feministiskt initiativ, Fi, som hoppas att skatteverket tar hänsyn till andra faktorer än om ett namn anses vara manligt eller kvinnligt.
- Man bör göra sin bedömning utifrån människans livssituation när man tar ett sånt här beslut, säger Gudrun Schyman, en av Fi:s talespersoner.
Jan-Olov Ågren klär sig ibland i kvinnokläder och kallar sig då för Madeleine. Men när han ville lägga till namnet officiellt fick han nej.
Anledningen: Madeleine är ett kvinnonamn.
Fi:s talesperson Gudrun Schyman hoppas att skatteverket tog hänsyn till att Jan-Olov Ågren är en transvestit när verket gjorde sin bedömning.
– Det är ju möjligt att det skulle vara bra för honom att kunna kalla sig Madeleine, säger hon och tillägger:
– Jag hoppas att de har förstått att det finns bakomliggande omständigheter bakom ett sånt här namnbyte. Det är viktigt att ta hänsyn till det i beslutet.
"Lagen bör hänga med"
Fi orsakade vild debatt hösten 2005 när man fick ut med att Fi ville att namnbyten för personer som bytt kön måste underlättas.
– Det var aldrig så att vi föreslog att Gudrun skulle heta Gösta. Vi la ett seriöst förslag om att reglerna skulle gå i takt med och underlätta för ändrade namn vid könsbyten, säger hon.
Hon menar att namn och diskussionerna där omkring förändras med tiden och att lagen bör hänga med.
– Det är många som vill hitta på nya namn helt enkelt. En del hittar även på könsneutrala namn för att på det sättet ge barnet en större frihet och för att undvika att inlemma dem i stereotypa könsroller, säger Gudrun Schyman.
Kön ska inte styra
På Fi:s årsmöte i Örebro i september 2005 tog medlemmarna fram ett dokument med över 300 politiska förslag. Där står bland annat att ”Fi ska verka för att namnlagen ändras så att alla människor har rätt att ta förnamn utan att det styrs av biologiskt kön. Denna rätt ska även gälla för föräldrar när de namnger sina barn.”
Av Louise Larsson
louise.larsson@expressen.se
Upp
Gå
till förstasidan