Debatt: Låt studenter extrajobba fritt

Strax innan årsskiftet kom beskedet som många studenter länge väntat på: taket i fribeloppet höjs till 130 000 kronor om året. Det är den summa som studenter kan tjäna före skatt utan att bli återbetalningsskyldiga för studiemedel hos CSN.
Förutom höjningen av taket ska de studenter som i framtiden arbetar vid sidan och går över taket endast få studiebidraget reducerat, och inte lånet.
Att alla riksdagspartier i studiesociala kommittén nu säger ja till en höjning av taket blir förhoppningsvis snabbt verklighet.
Frågan som jag dock ställer är: varför behövs det ett tak över huvud taget?
Nu efter årsskiftet är Göteborgs studenter tillbaks i sin studentlitteratur och de flesta är i stånd att planera sin vår och få sin ekonomi att gå ihop; bostadsbidrag, matlådor, reor, extrajobb, rabatter och - för många - hopp om givmilda föräldrar.
Studenter investerar i sin framtid och staten stöttar upp den enskilde studentens val ekonomiskt.

Liberala studenter menar att det behövs och krävs en grundläggande studiemedelsnivå för att garantera alla möjligheten att studera vidare.
Studenters varierande ekonomiska omständigheter innebär bland annat att CSN:s rigida struktur inte ger alla en god grundläggande ekonomi.
Därför vill vi se en individualisering av studiemedelssystemet, med olika möjligheter till tilläggslån för de studenter som upplever att de behöver större ekonomiska ramar.
Vi anser också att CSN skulle må bra av att konkurrensutsättas.
Samtidigt menar vi att fribeloppstaket, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlen begränsas, bör avskaffas helt.
Det behövs inte någon högre gräns. Låt studenter i större utsträckning själva få välja hur de vill finansiera sina studier
Många debattörer som talar för en höjning av studiemedlet avser i första hand en höjning av bidragsdelen. Mer pengar till studenter som har det knapert kan låta "snällt", men en höjd bidragsdel skulle de facto leda till att studenter skulle bli mer bidragsberoende - utöver att det vore en dyr reform för staten. Det finns andra vägar att gå.

Många studenter har möjlighet att arbeta extra under terminen, men många har det inte alls. Det beror på vilken sorts utbildning man läser. Heltid på läkarlinjen eller med teknisk fysik är annorlunda i studiebelastning för de flesta än, heltid med till exempel ekonomisk historia eller kulturgeografi.
Vid övervägande av studieavgifter kan det därför inte förutsättas att alla studenter har tid och möjlighet att arbeta extra för att finansiera avgifterna.
Studenter är ingen grupp, studenter är individer som behöver individuella lösningar. Därför hoppas jag att vi får se fortsatta reformer för mer valfrihet för landets studenter.

Pär Gustafsson är ordförande för Liberala studenter.