Liv Landell: Romers rätt

Sveriges första romska folkhögskola finns i Agnesberg i Göteborg sedan 2007.
Den har visat sig fungera så bra, att Västra Götalandsregionen vill permanenta verksamheten.
Att regeringen skulle avslå ansökan är otänkbart.
Förutom att folkhögskolan kan visa goda resultat, så är den en symbol.
Den står för ett nytt mönster där romer väljer utbildning och tar makten över sina liv, vilket är just vad regeringens delegation för romska frågor jobbar för.
I december i år ska dess ord- förande Maria Leissner presentera en utredning som ska sammanfatta romernas situation och föreslå förbättringar.

Romerna har tvingats till ett utsatt liv under så många år att det kan tyckas överflödigt att påpeka det. Men det förflutna gör inte nya tragedier mindre allvarliga, snarare tvärtom.
Att Meros Camping härbärgerar romska barnfamiljer är en oerhörd skam för Göteborg. Fortfarande.
För att inte tala om utvisningen av den romska flickan från Karlshamn som gick under jord igår.
Hon talar inte språket och skulle med stor sannolikhet att bli misshandlad i Kroatien dit hon ska utvisas ensam.

Även om inte alla romer i Sverige far uppenbart illa är många av dem fast i ett socialt mönster som leder till marginalisering och diskrimine- ring.
Därför är det särskilt viktigt att satsa på romers utbildning - för barn såväl som vuxna.
Skolan är nyckeln till ett självständigt liv.
Många romska skolbarn tillgodogör sig undervisningen dåligt eller missar den helt.
I höstas visade en rapport från Malmö kommun att hälften av alla romska barn sällan eller aldrig går i skolan.
I siffror handlar det om mellan 300 och 500 barn.
Rapporten slog också fast att bara var tionede vuxen rom har ett jobb.
En bedrövlig situation, men inte unik.

Många samhälleliga satsningar har misslyckats trots välvilja och entusiasm.
För det duger inte med vilken pedagogik som helst.
Här utmärker sig romska folkhögskolan i Angesberg. Lärarna där har ett romskt perspektiv på inlärning, kunskap och arbete. Därför lyckas de.

I skolverkets rapport "Romer i skolan" konstateras att många romer som missat grundskolan aldrig lyckas hämta upp sina förlorade studier så långt att det leder till ett kvalificerat yrke.
Ett hinder är att studiemedel bara medges på vissa villkor och under ett begränsat antal terminer.
Vägen till exempelvis läraryrket framstår som oöverstigligt lång, skriver man i rapporten.
Eftersom den diskriminerande effekten mot romer i princip är inbyggd i det svenska skolsystemet, borde både möjligheten till vuxenstudier och finansiering av dessa förbättras.

Vi behöver fler folkhögskolor som den i Angesberg, och vi behöver regler som gör det lättare för romer att finansiera sina studier.
Inte bara för att det vore anständigt, utan för att romerna sedan 1960 enligt lag faktiskt har rätt till utbildning.

Av Liv Landell
liv.landell@gt.se