För Cecilia Andersson är det obegripligt att den man som dömts för att ha dödat hennes barn för snart fem år sedan fortfarande inte har börjat avtjöna straffet. Foto: Anders Ylander (stora bilden), privat och Leif Gustafsson (arkivbild på pappan)

"Dödade vår baby - går fri"

GÖTEBORG. Mannen dömdes till fem års fängelse för att ha skakat ihjäl sin fem veckor gamla dotter Nadine 2004. Fem år efter brottet har han inte avtjänat en enda dag av straffet. - Någon dödade mitt barn. De vet vem det var och hur han gjorde det. Ändå går han fri. Det är skamligt! tycker Nadines mamma Cecilia Andersson.

Nadines död:
Nadine, sex veckor, avled 16 september 2004.
Pappan larmade SOS från sin bil vid sidan av riksväg 40 i höjd med Landvetter.
Enligt honom slutade flickan helt plötsligt att andas.
Obduktionen visade att hon utsatts för kraftigt skakvåld alldeles före döden, när pappan var ensam med henne.
Pappan åtalades för mord, i andra hand för grov misshandel och vållande till annans död.
Det är extremt farligt att skaka små barn, i synnerhet spädbarn.

11 maj 2009 Åklagaren: Jag är lika upprörd som vem som helst

Lilla Nadine vilar på Kvastekulla griftegård, under en sten med inskriptionen "En liten ängel kom, log och vände om".
Hit går Cecilia Andersson fortfarande ibland.
Men fem år efter tragedin har hon börjat komma över sorgen efter Nadine.
Tillsammans med sin sambo Jimmy väntar hon ett nytt barn. Och efter vårt samtal ska hon prova en brudklänning...
- Men att rättssystemet fungerar så pinsamt dåligt kan jag inte komma över, säger hon och kisar mot eftermiddagssolen.
En gång trodde hon att det var ungefär som på film: En rättegång och sedan hamnar brottslingen bakom galler.
Så blev det inte.

Dömd till fem års fängelse

I Mölndals tingsrätt hade Nadines pappa friats, men i hovrätten dömdes han 2005 till fem års fängelse för grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Detta sedan en rad experter vittnat om att barnets hjärnskador bara kunde ha uppkommit genom skakvåld.
Ändå kunde pappan vandra ut från rättegången som en fri man.
Hovrätten ansåg det nämligen inte nödvändigt att häkta honom.
Någon månad efter domen dömdes pappan på nytt, för grovt rattfylleri och snatteri. Men domstolen tyckte att "tidigare utdömt fängelsestraff ska avse även den nya brottsligheten".
Och pappan var fortfarande en fri man.

Överklagade

Han överklagade nu hovrättsdomen till högsta domstolen, och begärde sedan anstånd ett antal gånger för att komma in med material som skulle tala för att han var helt oskyldig.
Under tiden åtalades han för bland annat olaga hot (mordhot).
Men han var fortfarande en fri man.
Socialstyrelsens rättsliga råd hade inte svårt att avfärda de experter som mannen åberopade. Dessa förklarade Nadines död med allt från K-vitaminbrist till antibiotikabehandling.
I januari 2007 beslutade högsta domstolen att inte pröva målet.
Hovrättens dom på fem års fängelse förklarades verkställbar. Med andra ord: Nu skulle pappan börja avtjäna straffet.
Den 16 maj 2007 skulle han inställa sig på Kumlaanstaltens riksmottagning.
Han begärde uppskov.
När han nekades det begärde han omprövning av placeringsbeslutet på Kumla.
I september blev det avslag igen - ett beslut som pappan kunde överklaga till länsrätten.

Fortfarande en fri man

Nästa steg var att ansöka om resningstillstånd i högsta domstolen. Pappan hänvisade till nya expertutlåtanden som underkände den bedömning som låg till grund för fängelsedomen.
I väntan på att ansökan skulle prövas inhiberades (inställdes) fängelsedomen tillfälligt i november 2007.
Och pappan var fortfarande en fri man.
I maj förra året begärde högsta domstolen in yttranden från socialstyrelsen, som skulle granska de nya expertutlåtanden som mannen hänvisat till.
Kriminalvården kunde inte göra annat än avvakta situationen.
Det gjorde också pappan, som en fri man.
Socialstyrelsens yttrande dröjde.
Först i början av det här året beslöt högsta domstolen att neka mannen resning.
Den 5 mars skulle han ha inställt sig för att börja avtjäna straffet.
Men han kom aldrig.
Pappan är fortfarande en fri man - och misstänkt för nya brott.
- Varför åker man inte bara och hämtar honom? undrar Cecilia Andersson.
Polisen har försökt, men förgäves hittills.
Mannen håller sig undan - men har en plan:
- Jag kan säga att han har ambitionen att gå vidare med ytterligare resningsansökningar, säger hans advokat Percy Bratt.
Hans klient har allt att vinna på att inte inställa sig - det är nämligen inte olagligt.
Medan mannen, som dömts för att ha dödat hennes barn är på fri fot, funderar Cecilia Andersson över rättsväsendet.
- Vi har ju ett rättssystem för att vi inte ska behöva ha medborgargarden och det där med öga för öga, tand för tand. Det är ju därför som det finns poliser och domstolar.

"Ingen bryr sig om Nadine"

Men systemet fungerar inte, tycker hon.
- De har inte gett honom ett straff som matchar brottet och dessutom har de låtit honom gå fri. Alla har brytt sig om hans rättigheter, men ingen har brytt sig om Nadine!
Ibland, berättar hon, tycker hennes sambo att hon ska släppa de här tankarna.
- Men varför skulle jag det? Fråga vem som helst: Vad hade du gjort om någon dödat ditt barn?
- Svårare än så är det inte, säger hon.