Debatt: Alla har rätt till ljus och värme

Twingly bloggsök

Vi närmar oss åter julen. För de flesta en tid av glädje, för andra bara ännu en blöt och kall årstid. Det finns de som inte har något hem och inte blir hjälpta av de insatser som samhället gör, vilket Karl Henrik Sax lyfte fram på GT:s ledarsida för en tid sedan.
Verkligheten är att vem som helst kan bli hemlös. Inget livsöde är det andra likt.
En av mina första utgångspunkter har därför varit att se till att skrota den boendetrappa som styrt stadens hemlöshetspolitik. En idé om man ska gå från uteliggare till eget boende via ett antal givna steg.
En typisk socialdemokratisk tro om att alla är lika och kan hanteras lika. Den idén är nu skrotad.

Boendetrappan resulterade i att det var hart när omöjligt att komma ur den när man väl kommit in. Den som behövde vård och omsorg fick inte det och den som faktiskt klarade av ett eget boende fick inte det.
Nu anpassas boenden utifrån olika behov och den som klarar sig själv kan få ta över en lägenhet istället för att flyttas runt ytterligare.
Ribban för att överhuvudtaget komma in på det första trappsteget var också så hög att många helt enkelt lämnades utanför.
Den som inte ansågs motiverad eller drogfri kvalificerade sig inte. Den goda tanken var att få människor att ta tag i sitt liv, det cyniska var att de som inte klarade av det inte ens räknades.
Jag vet inte hur många debatter vi hade innan Räddnings- och Stadsmission fick möjlighet att ordna den övernattning som nu finns, öppen för varje uteliggare utan att först ha passerat socialtjänstens nålsöga.
Det finns därtill nu en fältverksamhet varje natt som kommun och frivilligorganisationer delar på.

Överhuvudtaget ska samhället jobba med och inte emot frivilligsektorn. Ofta är de bättre på att nå människor som lever längst ut i samhällets utmarker, som inte vill ha med myndigeter att göra.
Men det saknas ännu ett antal pusselbitar. På mitt initiativ håller vi på att få till stånd en mobil jourpsykiatri som kan bistå fältverksamhet och boenden när de stöter på individer som de inte kan hantera eller bedöma hur man bäst hjälper.
Det är skandalöst att det inte finns. Tyvärr ser det ut att hinna gå ännu en vinter.
Ibland är det obegripligt att något så självklart ska kunna vara så svårt. Det finns en vårdcentral för hemlösa som alla öser beröm över.
Nog borde vi också kunna få till en psykiatri som kan komma dit där behovet finns för de människor som aldrig själva skulle ta sig till sjukvården!?

Vi väntar fortfarande på en ny hemlöshetsplan, fler anpassade boendeformer och alternativ för dem som är allra svårast att hantera, som är farliga för sig själva och andra när de gång på gång straffar ut sig från olika boenden.
Bostadssituationen ställer till det ytterligare och då får vi inte riva bort alla små lägenheter.
Det finns kvar att göra för allas rätt till ljus och värme. Det är dags att få de saknade pusselbitarna på plats!

Mikael Janson (FP) är ersättare i Göteborgs kommunstyrelse.