Debatt: Tomma löften får patienterna att tappa hoppet
I Sverige lider många patienter av urin- eller analinkontinens i det tysta, en sjukdom som det både talas och skrivs lite om.
Att lida av dessa typer av inkontinens medför förutom nedsatt arbetsförmåga och psykiskt lidande också ett minskat socialt liv.
Många vågar eller känner inte att de kan delta i vardagliga aktiviteter, än mindre prata om sin sjukdom. Behovet av hjälp för patienter med urin- eller analinkontinens har ökat i Sverige. En av de effektivare behandlingarna är sakral nervstimulering, SNS.
SNS innebär att man implanterar en nervstimulator under huden, där stimulatorn skickar ut elektriska signaler till nerverna som styr urinblåsans eller tarmens funktion.
Det kan hjälpa en patient att kontrollera frekvensen av behovet. SNS har visat sig vara en mycket effektiv behandling. Flera myndigheter har utvärderat SNS bland annat NICE i Storbritannien samt den internationella organisationen ICI.
Slutsats: där rekommenderas denna behandling om konservativ behandling misslyckats. I Norden ligger Sverige allra längst ned på implantationsfrekvensen av SNS, trots mycket goda resultat i övriga Nordiska länder.
Just nu väntar patienter, som sedan långt tillbaka är utredda och klara, på sin utlovade SNS behandling. Ett enkelt ingrepp som bevisats kostnadseffektiv i flertalet studier.
På grund av den initiala kostnad som behandlingen medför har dessa patienter dock bortprioriterats i Västra Götaland.
Fråga: har ledningen på SU/Östra i Västra Götaland enbart tittat på kostnaden och helt bortsett från att fokusera på patienternas primära behov och lidande?
Patientens livskvalitet, möjligheten att återgå till arbete och att ha ett fungerande socialt liv är tydligen långt ner på deras prioriteringslista.
Kostnadsbesparingsargumentet är tyvärr oerhört kortsiktigt tänkt.
Att det kostar samhället att sjukskriva känner vi till sedan tidigare. Flertalet av dessa patienter skulle med SNS behandling kunna återgå till sitt tidigare yrkesverksamma och sociala liv OCH samtidigt minska kostnaderna för samhället.
Patienterna är förtvivlade, många känner som om marken de går på dragits undan deras fötter. Det finns möjlighet till specialistremiss för att bli skickade till Malmö för test och implantation.
Patienterna blir inte ens informerade om detta! Varför skall inte denna utsatta grupp få samma rätt till sjukvård som på andra ställen?
Många patienter har kontaktat mig och är förtvivlade över denna snedvridning i sjukvården - olika behandling beroende var man bor.
De upplever stor frustration precis som jag själv inför denna situation.
Så hör upp ansvariga på SU/Östra! Låt de som stått på väntelistan över ett år få sin operation. Personal och behandling finns redan så det enda som kvarstår är prioriteringsfrågan. Investera pengarna rätt och låt de få ett värdigt liv!
Hillevi Caris Svensson är grundare och ordförande för patientorganisationen Kontinet.

