Sylvia Kwiek, Emir Dedik, Serif Sefervic och Tuula Friman går på Romska folkhögskolan på Agnesbergs folkhögskola. Här ägnar man mycket tid åt att diskutera diskrimineringsfrågor och romernas roll i sasmhället. Foto: Karin Malmhav/Exponera

Här står fördomar på schemat

Göteborgs romer behöver utbildning för att inte hamna i skymundan. Det menar Kieth Palmroth, som är en av eldsjälarna bakom nordens första romska folkhögskola - i Angered. "För romer har skolan inte varit central. Och har man sämre kunskap är man mer utsatt", säger han.

Romska Folkhögskolan

* Undervisningen bedrivs på grundskole- och gymnasienivå.
* I dag har skolan 43 elever och fler står på kö för en plats. Romska elever prioriteras just nu.
* Romska Folkhögskolans lokaler i Agnesberg invigdes av kronprinsessan Victoria i slutet av september, men undervisningen startade redan i januari i Hjällbo.
* Bland ämnena i den lokala profilen finns romernas historia, kultur och språk.

Romer i Sverige

* I dag finns cirka 60 000 personer med romsk bakgrund i Sverige. Av dem bor cirka 8000 i Göteborg.
* De första romerna utvandrade till Europa från Indien, men romerna är idag ingen homogen grupp. Gruppen blev förföljd under andra världskriget.
* Romerna delas in i fem huvudgrupper: Svenska romer (som började invandra till Sverige vid slutet av 1800-talet), finska romer, utomnordiska romer, nyligen anlända romer och de resande.
* Språket Romanes, som är officiellt minoritetsspråk i Sverige, hör till de indoeuropeiska språken och är besläktat med med det gamla indiska språket sanskrit.

AGNESBERG. – Ni vet väl att det var en finsk rom som stal en båtmotor och gömde under kjolen, provocerar Soraya Post.
Klassen skrattar högt.
Soraya Post är lärare på Romska Folkhögskolan i Agnesberg som startade i våras.
I dag håller hon en lektion i samhällskunskap. Men på Romska folkhögskolan ser samhällslektionerna något annorlunda ut. Här ägnar man mycket tid åt att diskutera diskrimineringsfrågor – och hur romernas roll i det svenska samhället ser ut.
– Det finns så många anklagelser mot romer – men utan att man har bevis, säger eleven Serif Sefervic.
Han började på Romska Folkhögskolan för att förbättra sina språkkunskaper.
– Jag skriver dålig svenska och romanes, säger han.

Sporadisk skolgång

Och han är inte ensam om det. Enligt Keith Palmroth, skolans studierektor, är just dåliga språkkunskaper det som gör att många romer i dag känner stort utanförskap. Gruppen har bara en trettioårig skoltradition i Sverige.
– Även för romer som bott här hela sitt liv kan skolgången ha varit väldigt sporadisk – och ofta har föräldrarna stått bakom det, säger Kieth Palmroth.

Kan snart vara fristående

Han är själv finsk rom och kom till Sverige som liten. Innan han drog igång arbete med folkhögskolan forskade han på det tvärvetenskapliga forskningscentrat Romani Studies Institute Vänersborg. Det var där idén om skolan, och om en egen plattform för Göteborgs romer, tog form.
I dag är skolan en filial till Göteborgs folkhögskolan, men om allt går enligt planerna ska den vara fristående om drygt ett år.
Synen på skolgången som oviktig förs vidare till barnen – som för den vidare till sina barn. Och utan kunskap finns det ingen som driver den romska frågan, menar Kieth Palmroth.
– Det händer att någon rom tar studenten idag. Men det är fortfarande väldigt ovanligt, säger han.
Serif Sefervic tycker ändå att romernas utanförskap har blivit bättre under de senaste åren.
– Och jag känner mig trygg här i skolan, säger han.