MILJÖHOTET. Buhusvarv är ett av många gamla industriområden längs Göta älv. Här är marken full av bly, koppar, kvicksilver och andra tungmetaller giftiga ämnen som riskerar att läcka ut i älven. Ale kommun behöver ytterligare 110 miljoner kronor till sanering för att inte riskera dricksvattnet. Det är bråttom och det är viktigt att naturvårdsverket förstår vad vi måste göra, säger miljöplanerare Karin Blechingberg. Foto: Jan Wiriden

Nervgift hotar Västsveriges dricksvatten

ALE. Hundratals ton gifter riskerar att läcka ut i Göta älv i takt med att vårt klimat blir allt varmare.
Ale kommun begär mångmiljonbelopp från staten för att sanera gamla industritomter från giftigt kvicksilver, bly och koppar.
Om inget görs förstörs både djurliv och göteborgarnas
dricksvatten av befarade översvämningar och jordskred.

Giftplatser längs Göta älv:

Trollhättans kommun:
Stallbackaområdet. Stort industriområde på 30 hektar med tungmetaller och olja. Anses vara för stort och kostsamt att gräva ur. Riktlinjer tas nu fram för att undanröja risker.

Före detta stålberednings-företaget Stridsberg och Biörck. Mark förorenad av tungmetaller och olja. Området ska saneras. Kommunen avser söka bidrag för detta hos naturvårdsverket.

Lilla Edets kommun:
Lödöse varv. Gammal varvsverksamhet som lämnat spår av tungmetaller och olja. Ingen närmare undersökning har ännu gjorts, men området är prioriterat.

Ale kommun:
Bohusvarv. Utfyllnadsområde starkt förorenat av bland annat kvicksilver. Stor skredrisk. Läget anses vara akut och området måste grävas ur snarast. Kommunen har begärt120 miljoner kronor av aturvårdverket.

Tidermans. Utfyllnadsområde starkt förorenat av bland annat kvicksilver. Ansökan om medel ännu inte gjord, men läget anses vara lika akut som för Bohusvarv.

Surte glasbruk. Gifter efter glasbruksverksamheten. Anses vara så stort att området ska skredstabiliseras i stället för att saneras. Räddningsverket och naturvårdsverket har beviljat 20 miljoner kronor.
Tudorområdet i Nol. Utfyllnadsmassor med bly efter batteritillverkningen. Diskussioner om finansiering förs med tillverkaren.

Göteborgs kommun:
Dorch Bäcksins gamla färgfabrik i
kommunens norra del. Tungmetaller från
färgtillverkningen. Diskussioner förs med
det nuvarande bolaget om hur saneringen ska finansieras.

Partille kommun:
Kvarteret Kniven. Ett område längs Säveån där det legat en massa småfabriker. Tungmetaller och olja i marken. Hög skredrisk. Arbete pågår just nu. Utgrävningen finansieras av både räddningsverket och naturvårdsverket.
Källa: Länsstyrelsen

Karin Blechingberg, miljöplanerare i Ale kommun, leder oss ner till Bohusvarv strax norr om Jordfallsbron. Under oss ligger fyra meter förorenade fyllnadsmassor på ett fem hektar stort område vid strandkanten. Här måste mellan 50 000 och 70 000 ton massor bort.
– På vissa ställen består marken av tio procent bly, man hade kunnat bryta malm här om det inte dessutom funnits så mycket olja i vägen, säger hon och ler snett.

Giftigt avfall fraktades hit

Från 1930-talet och ända in på 60-talet fraktades giftigt avfall hit från de gamla varven i Göteborg och användes som fyllnadsmassor.

Tidermans varv och Surte

glasbruk är andra industritomter i kommunen som också måste saneras.
På det gamla varvsområdet i Bohus ligger bland annat nio ton kvicksilver som kan omvandlas till det mycket farliga nervgiftet metylkvicksilver. Det lagras i allt organiskt material som fisk – och människor.

Dricksvattenintag

Sex kilometer nedströms ligger göteborgarnas dricksvattenintag.
– Händer något här uppe larmar vi vattenverket i Göteborg direkt, säger Karin Blechingberg
Klimatförändringarna innebär mer regn och fler stormar som trycker upp vattnet i älven. För ett år sen stod Bohusvarv under vatten.
– Både översvämningar och skred ökar risken för att tungmetallerna kommer ut i älven, säger Karin Blechingberg. Risken för en miljökatastrof är inte överhängande just nu, men den blir större och större ju längre tid man väntar.

Större risk för skred

Nyligen genomförda undersökningar vid Bohusvarv visar att skredrisken är större än man tidigare trott. Därför räcker inte de 70 miljoner kronor som naturvårdsverket hittills beviljat för saneringen. Ytterligare 50 miljoner krävs för att säkra strandlinjen inför saneringsarbetet.
– Marken håller inte för schaktmaskinerna, förklarar Karin Blechingberg.
Ale kommun väntar nu otåligt på besked från naturvårdsverket.
– Det tog fyra år att få 20 miljoner till Surte glasbruk för att räddningsverket och naturvårdsverket inte kunde komma överens.
– Men vi behöver besked nu.