Bäst i Sverige!

Det finns inget museum i norra Europa som har fler kulturhistoriska bilder på nätet än Västergötlands museum i Skara. Just därför är det extra viktigt att bildarkivet är anpassat till dagens värderingar.
Ann-Katrin Wahss, etnolog, enhetschef på museet och ansvarig för de digitala samlingarna, berättar:
– Det började för fem, sex år sedan när vi hittade en bild i samlingarna på ”Polka-Britta”, en transperson vid en spinnrock. Men hur var den dokumenterad? ”Man klädd till kvinna gick till bättre familjer och spann.”
Transperson fanns inte som begrepp när man skulle katalogisera och det fick oss att börja fundera på allvar. Vad var det för bild vi gav av de senaste 160 åren? Och hur skulle vi katalogisera bilden?
– Vi kunde lägga in bilden under ”homosexualitet” och ”spinnrock”. Men då skulle vi säga att alla transpersoner är homosexuella och att alla homosexuella spinner.

Ann-Katrin Wahss fick statliga pengar för att gå igenom bildarkivet ur genusperspektiv och komplettera arkivet. Och det visade sig att det fanns fler diskutabla katalogiseringar.
”Mor och barn” kunde man till exempel lägga in som sökord, men inte ”far och barn”.
– Det fanns alltså områden där även män osynliggjordes!
”Träslöjd” fanns som begrepp, men inte ”textilslöjd”.
– Då kallades det plötsligt ”handarbete”.
Arkivsystemet som museet jobbar med byggdes upp i 40- och 50-talets USA och präglas naturligtvis av den tidens värderingar.
– Ett sådant redskap kan vi inte okritiskt använda. Men vi valde att inte kasta ut det helt, utan att i stället ändra och komplettera det, säger Ann-Katrin Wahss.
Museet var först i Sverige med att jobbat med genusfrågor utifrån samlingarna, men projektet var inte okontroversiellt. Skulle man verkligen klassificera på ”homosexuell”? Hade det med saken att göra?
– Hur kan man annars forska på synen på homosexuella genom tiderna om man inte kan söka på ordet? Det är ju ett sätt att osynliggöra de här grupperna i samhället. För mig är det en demokratisk rättighet att vi visar allas kulturarv i en så ”sann” belysning det bara är möjligt.
Men när man talar om mångfald ägnar många museer sig hellre åt etnisk mångfald än genusperspektivet.
– Det är mera PK och utmanar dessutom inte den rådande maktordningen.

Av Ingrid Norrman
ingrid.norrman@gt.se