Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3

Storartad liten kung

Gunilla Brodrej går med lätt hjärta från årets viktigaste teaterföreställning.

Häromdagen såg jag en moloken gymnasieklass som fick sig en teaterkur på en huvudstadsteater. Det skedde genom en tysk dramatikers pjäs vars koreografiska och humoristiska regi skickligt dolde textens brister.
Man kan gråta blod för att inte alla städer har en scen som Backa. Och med det menar jag en dit man utan att blinka tar första bästa osorterade barn i trygg förvissning om att ens egna trygga föreställningar om vad teater är kommer att ikullkastas och att oförstörda stjärnögon kommer att tändas.
Så även denna gång.
Att avslöja upplägget i Mattias Anderssons egensinniga bearbetning av Janus Korczaks moderna barnboksklassiker Lille kung Mattias vore att frånta föreställningen hela sin poäng, så jag försöker låta bli. Lille kung Mattias har i alla fall blivit den finaste 20-årspresent som barnkonventionen kan få. Särskilt med tanke på artikel 12 som handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

Upprymda barn i kapprummet spontanvittnade om att de just hade skickat sina åsikter ända till högsta politiska instans. Det är i sig en bragd att skapa hopp när barnen dränks i en informationstsunami och det enda de kan klamra sig fast vid är sina Ipods och spelkonsoler.
Och nu drar jag mig till minnes hur det unga teateråret började, nämligen på Turteatern i Kärrtorp utanför Stockholm, som dottern och jag lämnade med en klump i magen. De spelade Mia Törnqvists Barnrepubliken, en gripande berättelse om det polska barnhem som just Janus Korczak förestod under andra världskriget. Han var en pionjär i det internationella arbete som ledde fram till barnkonventionen och dog tillsammans med sina 200 barnhemsbarn i Treblinka.
Korczaks Lille kung Mattias, en föregångare till Flugornas herre, och som alltså Backas nya bygger på, har ett mörkare slut än i denna väldigt fria bearbetning. Jag tänker på Tage Danielssons politiska satirfilm Sopor, där ett gäng ungar från Farsta ockuperade slottet för att påverka samhället. Andersson tar idén ett steg längre. Publikens mening är bland annat att flera flyktingar får stanna kvar i Sverige. Detta förslag är ett av dem som inom kort landar i regeringens hög av inkommande post. Genom Backateaterns försorg.
Frågar man mig så är det har årets viktigaste teaterföreställning i Sverige.

Av Gunilla Brodrej
gunilla.brodrej@expressen.se

Publicerat 28 nov 2009 10:04:39
Uppdaterad 30 nov 2009 09:28:37
Tyck till
Det finns 0 kommentarer på artikeln
Logga in och kommentera
Du är inte inloggad!
Logga in till höger
Regler för kommentarer
För att anmäla ett inlägg, klicka på Anmäl inlägg

BLOGG

Ingrid Norrmans kulturblogg
BLOGGKai MartinGT-krönikör

BLOGG

Ingrid Norrmans kulturblogg

BLOGG

Jimmy Fredriksson Nyhetskrönikör

 

MEST LÄST I DAG

SENASTE NYTT